Ordlista
A
ACKLAMATION
Omröstning med ja-eller nejrop, som kan vara öppen eller sluten. Sluten omröstning sker skriftligt.
ADJUNGERA
Bjuda in någon som är särskilt duktig på ett område i styrelsen.
AJOURNERA
Skjuta upp ett möte på kortare eller längre tid.
ANSVARSFRIHET
Godkännande av styrelsens sätt att sköta ekonomi under en period. Beslut om ansvarsfrihet tas vid varje årsmöte. Anteckning i protokollet kan begäras av sammanträdesdeltagare, som vill markera sin uppfattning. En hårdare markering är att reservera sig
AVSLAG
Att säga nej till ett förslag.
B
BESLUTSMÄSSIGA
Att mer än hälften av styrelsens röstberättigade är närvarande, (majoritet).
BEREDNING
Det arbete som föregår ett beslut på en av rösterna.
BEGARA ORDET
Den som vill prata på ett sammanträde begär ordet. Ordförande noterar detta i talarlistan och alla som begärt ordet får det i tur och ordning.
BESLUT, MAJORITETS
Det förslag som får mer än hälften av rösterna
BESLUT MINORITETS
Ibland kan en minoritet, färre än hälften, få igenom ett beslut. Till exempel om bordläggning.
BIFALL
Att säga ja till ett förslag.
BUDGET
Planering av ekonomin.
D
DAGORDNING
Förteckning över ärenden som ska tas upp vid ett möte och i vilken ordning det ska ske. Dagordning kallas ibland för föredragningslista.
DEBATTERA
Diskutera med varandra.
DELEGERING
Att man ber en person eller en grupp att arbeta med en fråga eller besluta den.
F
FIRMATECKNARE
Den eller de som får i uppdrag att skriva på papper, bank- och posthandlingar för föreningens räkning.
Föredragande
Den som vid ett sammanträde redogör för ärendet.
FÖREDRAGNINGSLISTA
Annat ord för dagordning.
INTERIMSTYRELSE
Tillfällig styrelse i väntan på årsmöte där ordinarie styrelse väljs.
J
JUSTERING
Kontroll, rättelse och godkännande av protokoll.
JUSTERINGSPERSON
En eller oftast två personer som utses för att godkänna, justera, protokollet tillsammans med ordförande.
JÄVIG
Partisk
K
KALKYL
Bedömning av inkomster och utgifter för exempelvis ett arrangemang.
KALLELSE
Brev, annons eller anslag som kallar folk till möte.
KASSÖR
Den i styrelsen som håller reda på de pengar som styrelsen förfogar över. Kassören för kassabok och håller ordning på kvitton.
KOMMITTE
Grupp av människor som utreder och ansvarar för viss eller vissa frågor.
KONSTITUERING
Direkt efter årsmötet håller styrelsen konstituerande sammanträde, då uppgifter som vice ordförande och kassör fördelas.
L
LEDAMOT
Detsamma som medlem i exempelvis en styrelse, styrelseledamot
LOTTNING
Kan användas vid val när röstresultat med eller utan votering, omröstning med rösträkning, blir oavgjord.
M
MAJORITET, ABSOLUT
När ett förslag får mer än hälften (över 50%) av avgivna röster.
MAJORITET ENKEL
När ett förslag får flest av de avgivna rösterna. Enkel majoritet är det vanligaste sättet att besluta.
MAJORITET, KVALIFICERAD
När ett förslag får 2/3-delar eller ¾- delar av de avgivna rösterna.
MANDAT
Uppdrag för någon annans räkning att utföra eller framföra något.
MANDATPERIOD
Den tid som någon valts för ett uppdrag, oftast från årsmöte till årsmöte.
MISSTROENDEVOTUM
Ett beslut eller en omröstning som visar misstroende mot en styrelse eller en ordförande. Kan till exempel förekomma när revisorer avstyrker ansvarsfrihet.
MOTION
Skriftligt förslag.
MÖTE
Skillnaden mellan möte och sammanträde är att vid ett möte har alla medlemmar och kanske även andra rätt att vara med, som exempelvis vid årsmöte eller medlemsmöte. Sammanträde gäller en begränsad grupp personer, som till exempel är en styrelse eller en kommitté.
MÖTESORDFÖRANDE/SAMMANTRÄDESORDFÖRANDE
Mötesordförande är en person som ska leda ett sammanträde eller ett möte så objektivt, sakligt och opartiskt som möjligt. Ofta är det styrelsens ordförande som är mötesordförande. Vid större möten, till exempel medlemsmöten, kan det vara en annan person. Vid årsmötet ska någon annan än styrelsens ordförande vara mötesordförande. Anledningen är att årsmötet bland annat ska godkänna eller underkänna styrelsens och ordförandens arbete.
N
NOMINERA
Föreslå en kandidat till val.
NÄRVARORÄTT
Rätt att vara med vid möte eller sammanträde, oftast med yttrande- och förslagsrätt, men utan beslutanderätt.
O
OMVAL
Att återvälja någon till ett visst uppdrag.
ORDET FRITT
Lämnas av mötes- eller sammanträdesordförande för att ge deltagarna tillfälle att begära ordet.
ORDNINGSFRÅGA
Bryta talarlista och exempelvis ifrågasätta om man håller sig till ärendet, begära bensträckare, vädring t ex.
p
PARAGRAF (§)
Numrerat avsnitt i ett protokoll.
PRESIDIUM
Ordförande, vice ordförande, sekreterare och eventuellt annan styrelseledamot.
PROCEDURFRÅGA
Förslag med formell innebörd, ofta ajournering, bordläggning eller remiss.
PROPOSITION
Förslag till beslut som ordförande ställer.
PROPOSITIONSORDNING
Turordning för olika förslag till beslut som ordförande föreslår och mötet godkänner.
PROTOKOLL
Skriftlig redogörelse för ett möte eller sammanträde.
R
REMISS
Inkommit ärende för yttrande eller utredning.
REMITTERA
Lägga ut ärendet för yttrande eller utredning.
REPLIK
Kort inlägg i en överläggning. Tillstånd till replik ges av ordföranden, bara till den som är direkt utpekad eller berörd av en fråga. En replik bryter talarlistan.
RESERVATION
Ett sätt att tala om att man ogillar ett beslut. Reservationen kan vara muntlig eller skriftlig. Den som vill reservera sig ska tala om det så fort som möjligt, senast innan mötet avslutas.
RESERVATION BLANK
Samma som reservation men utan motivering.
REVIDERA
Revisorernas arbete med att kontrollera hur styrelsen skött ekonomin.
RÖSTRÄTT
Rätt att genom röstning delta i beslut. Jämför adjungering, närvaro-, yttrande- och förslagsrätt.
RÖSTSEDEL
Papper som används vid sluten omröstning, oftast vid val och kallas då valsedel.
Röstsedel ska vikas så att namnet inte syns. Rösträknarna kontrolleraratt röstsedlarna lämnas på rätt sätt, ofta efter upprop efter röstlängden.
S
SAKUPPLYSNING
Hanteras på samma sätt som replik och är ett kort inlägg, som till exempel rättar en lämnad upplysning. Sakupplysning bryter talarlistan.
SAMMANKALLANDE
Ordförande i exempelvis styrelse, kommitté eller valberedning.
SAMMANTRÄDE
Beslutande möte med en begränsad grupp personer t ex en styrelse eller kommitté.
STADGAR
Styrelsens eller föreningens regler som finns till för att säkra medlemsdemokratin och reglera föreningens arbetsområde och arbetsformer.
STRECK
Begränsning av antalet talar på ett möte eller sammanträde.
STYRELSE
Ledningsgrupp för föreningen och dess medlemmar.
SUPPLEANT
Ersättare för någon ordinarie ledamot! Styrelse, valberedning, revisor eller andra. Vice ordförande är ersättare för styrelsens ordförande.
T
TALARLISTA ELLER TALARORDNING
Lista över talare och i vilken ordning de begärt ordet. Talarlistan förs av ordföranden, ofta med hjälp av sekreteraren.
TIDSBEGRÄNSNING
Används när ett möte blir för pratigt och innebär att ingen får tala längre än ett visst antal minuter.
u
UPPROP
Kontroll av deltagarnas närvaro och rätt att rösta genom uppläsning av deras namn. Uppropet ligger till grund för röstlängden, som ska fastställas av mötet.
UTLYSNING AV SAMMANTRÄDE
Bestämmelse i stadgarna om hur lång tid i förväg en kallelse ska skickas till möte eller sammanträde och i vilken form den ska göras.
UTSLAGSRÖST
Ordföranden fäller utslaget om en omröstning blir oavgjord.
V
VAL DIREKT
När årsmötet väljer en person direkt till en uppgift, till exempel styrelsens ordförande.
VALBAR
I regel är alla i en förening valbara. I stadgarna kan det förekomma krav på att medlemmen fullgjort sina skyldigheter, till exempel betalat medlemsavgiften.
VALBEREDNING
En grupp personer som lämnar förslag på vilka som ska väljas till olika uppdrag, i regel vid årsmötet.
VALNÄMND
En grupp personer, ofta valberedningen, som sköter de praktiska frågorna vid nominering och val
VALSEDEL
Samma sak som röstsedel men vid personval
VERIFIKATION
Kvitton och andra handlingar som till exempel räkningar, kontoutdrag och ekonomiska redogörelser som styrker inkomster och utgifter.
VERSAMHETSBERÄTTELSE samma sak som årsberättelse VERKSAMHETSÅR
Tiden mellan två årsmöten, ofta kalenderår /1 /1 – 31/12) eller ett brutet budgetår (1/7-30/6), vilket ska framgå av stadgarna.
VOTERING
Omröstning med rösträkning.
VOTERING, FÖRSÖKS
Enklare votering ofta med handuppräckning. Den som begär votering är ofta nöjd med handuppräckning som sparar tid.
Y
YRKANDE
Förslag till beslut.
YRKANDE, AVSLAGS
Förslag till framställt förslag avslås.
YRKANDE, BIFALLS
Förslag till framställt förslag bifalls.
YRKANDE MED FORMELL BETYDELSE
Yrkande som på ett eller annat sätt innebär uppskov för en fråga, till exempel bordläggning, remiss, återremiss t ex.
YRKANDE, HUVUD
Det förslag som ordföranden är beredd att klubba när votering begärs. Det är alltid ordföranden som utser huvudyrkande.
YRKANDE, UPPTAGANDE AV
Om någon tar tillbaka ett yrkande, förslag, har alla möjligheter att ta upp det som sitt eget, även om överläggningen är avslutad. Det gör att det är omöjligt att dribbla bort yrkanden som framförs i överläggningen, t ex avslagsyrkanden
YTTRANDERÄTT
Rätt att yttra sig på ett sammanträde eller möte. Jämför närvarorätt, förslagsrätt och beslutsrätt. Rätten att närvara innebär inte nödvändigtvis rätt att prata, föreslå och rösta.
Å
ÅRSBERÄTTELSE
Samma sak som verksamhetsberättelse.
ÅRSMÖTE
Möte då årsberättelse och räkenskaper granskas och val beslutas.
ÅTERREMISS
När ett ärende lämnas tillbaka till en person eller grupp för förnyad beredning.
Ö
ÖPPNANDE AV SAMMANTRÄDE
Första delen av ett möte eller sammanträde, där förutom välkomsthälsning, upprop, val av ordförande och sekreterare, justeringspersoner genomförs. Dessa inledande frågor bör finnas reglerade i stadgarna.
ÖVERLÄGGNING
Den diskussion som föregår ett beslut.
ÖVRIGA FRÅGOR
Sista punkten på de flesta dagordningar. Mötesdeltagarna bör ha stor frihet att ta upp vad de vill och dessa ärenden förs in på dagordningen innan den fastställs. Ett möte ska däremot inte fatta beslut i stora viktiga frågor under punkten övriga frågor- medlemmarna kan känna sig överrumplade. Om en sådan fråga ska behandlas måste en kvalificerad majoritet vara med på detta.